Dag 19 - F-16C Solo Turk

Uppgifter

Mer dekaler idag! Mycket jobb med dekalerna, det är spridda skurar. Nu är vi på ovansidan av flygkroppen och det mesta går fint, med en del undantag förstås. Vi fixar det dock med korrigeringar. Vi är ganska nära mållinjen nu, men det finns saker som behöver fixas till innan vi kan ropa hej. Dekalappliceringen är nu i stort sett klar, vi har ett par-tre dekaler kvar, men det mesta jobbet är klart. Det lär bli en eller ett par delar till i bloggen innan allt är klart, så håll ut. Vem kunde tro att det skulle bli +19 delar i detta bygge!

 Bildgalleri

  • Bakdelen var svår att maskera med stora kurviga runda ytor. Dekalerna täckte inte allt, men ibland för mycket. Så det får bli att fylla i och kapa av en del.
  • Den stora silverstjärnan på mittkroppen gick på fint, men de komplexa detaljerna på ryggåsen behöver behandlas vidare. Jag kommer skära upp dessa ytor och lägga Micro Sol för att få dem att lägga sig ordentligt.
  • Pusslet passade inte ihop överallt. Jag kommer använda en svart märkpenna för att få ihop det.
  • Även här passar pusslet illa. Ni ser området under cockpitramen, det är en smal dekal och sista biten passade inte ihop med den tidigare pålagda dekalen. De svarta ränderna räcker inte heller hela vägen ner.
  • IMG_8047
  • Det gick inte så bra, men den tunna tuschfärgen som rann längs maskeringstejpen…
  • Riskabelt moment! Rengöring med en topz doppad i cellulosa-thinner…
  • Jag fräschar till kanterna så gott det går med tuschpenna, frihand denna gången! Det blir lite vädringseffekt runt området som jag rengjorde med topzen…
  • En ögonblicksbild i stridens hetta!
  • Dekalen i bakre partiet som ställde till det slipar jag ner med en fin slipsticka samt en fin slipkudde.
  • Resultat efter slipning, men mjuk övergång mellan dekal och bakgrund. Jag kommer retuschera detta område med Alclad Polished Brass som jag tror blir perfekt.
  • Fara! Jag har inte klarlackat dekalerna och ger mig på att maskera ytor för att förhindra överspray. Vi får se hur det går…
  • Jag airbrushade ALclad-färgen och det blev utmärkt!
  • Jag var noga med att ta bort så mycket av klistret som möjligt från tejpen, men ändå drogs vissa ytor av. I detta fall är det lätt att fylla i med svart tuschpenna.
  • Värre är det med guldränderna på vänsters stabilisator, jag lär retuschera efter klarlackning.
  • Resultat efter retuschering med svart märkpenna. Efter lite klarlack blir detta bra.

 

Comments  
#4
Jesper, de stora dekalerna borde rent logiskt vara lätta att applicera, med tanke på att hela motivet sitter på samma bärfilm. I några fall var det ganska lätt, såsom den stora silverstjärnan på ryggen, den var visserligen uppdelad i fyra delar, men appliceringen var relativt enkel. Anledningen är att ytan inte var för komplex, mjuka kurvor på en öppen yta. Problematiskt blev det dock när en stor dekal, såsom den på undersidan av luftintaget, med de svarta ränderna. Då har vi en komplex form som dekalen behöver anpassa sig till och att få allting att hamna rätt utan skrynkel verkade vara en omöjlighet. I det fallet så skar jag upp de svarta ränderna separat för mer kontroll. Dock var det svårt att få alla ränder att hamna rätt, då formen på dekalerna i vissa lägen hade fel vinklar, eller om det var byggsatsens form...Vid flertalet tillfällen veckade deaklerna ihop sig och jag fick lyfta av dem och lägga i vatten igen så att de förhoppningsvis kunde räta ut sig igen. Ibland fastnade dekalerna direkt på ytan och var svåra att flytta, då blaskade jag på mycket vatten så att de fick "flyt" igen. Vissa områden blev mindre bra, speciellt på sidorna runt luftintaget, men i det stora hela så funkade det mesta. Definitivt en stor utmaning! //Marcus
#3
Ja hur bär man sig åt egentligen med så stora dekaler?? I mitt jobb har jag en del snarlika prövningar med 4-5micrometer tunna bitar av vävnadssnitt som ska upp på en glasskiva.
Skulle kunna tänka mig att hanteringen av en så stor dekal skulle kunna förenklas om man delar upp den i 1-2cm breda strimlor/band och applicerar en remsa i taget. Passningen kan kanske bli klurig då. Jag vet inte hur Du har gjort. Kanske blir det en video om det någon gång.
Själv har jag råkat ut för dekaler som varit avsevärt mindre men som biter direkt de kommit på modellen och blir fullständigt omöjliga att rubba eller lösgöra. Ett veck i det läget är inget man önskar sig.
#2
Tack för de vänliga orden, Jesper!
Jag kommer ihåg mig själv tänka "ett Viggen lövhögskamouflage är rena barnleken jämfört med detta", så utmanande och tidvis frustrerande var det. :-)
Dekalerna är av oerhört hög kvalité, men kräver väldig försiktighet och varsam hantering vid applicering, p ga att de är så oerhört tunna. Jag hittade till slut en ganska okej teknik. Men visst kunde det kännas som att pusslet aldrig skulle ta slut, men för varje steg framåt så syntes en liten ljusning.
Just nu har jag fyra dekaler kvar att applicera, sen blir det troligen några små retuscheringar och sen klarlack på det. Sista momentet blir att maskera över de svarta områdena på ovansidan som ska förbli blanka och sedan lägga sidenmatt klarlack över allt det andra. Håll i hatten! :D
//Marcus
#1
+1
Jag kan inte annat säga än att jag är...mållös! Att du överhuvudtaget lyckats få dit dessa dekaler!! Om modellen/bygget varit komplicerat, i snart nog, alla avseenden så verkar dekalarken inte vara annat än prövningarnas ultimata prövning. Jag tror jag hade börjat gråta! Åtminstone är det känslan jag får efter att ha läst om Dina problem. med dekaler som viker sig och som spricker. Ditt tålamod är beundransvärt Marcus!
Refresh comments list
RSS feed for comments to this post